Tandläkare och sjukhus

Har besökt både tandläkare och sjukhus denna veckan. Inte något trevligt direkt, men nödvändigt. Tandläkaren gick jag till för att laga en fyllning och ta bort tandsten, gick fort och bra och till den rimliga kostnaden av knappt 50 kronor. Dessutom måste jag säga att det är trevligare när tandläkaren bär en vacker sari istället för sjukhuskläder.

Sjukhuset bestämde jag mig för att åka till efter att ha ätit en dålig räkbiyrani som jag efter två dygn inte kurerat mig ifrån. Fick träffa en trevlig liten doktor och gick därifrån 5 min senare med en handskriven papperslapp som jag skulle gå med till närmaste apotek. Apoteket gav mig exakt antal tabletter inslagna i ett fint paket av tidningspapper. Efter en dag mår jag betydligt bättre. Har nu lärt mig att det är dumt att äta skaldjur som inte smakar gott, vilket man skulle kunna tycka är självklart...men men...

Det som aldrig upphör att förvåna mig är hur tätt allting ligger här. Att det helt plötsligt bara ligger en tandläkarmottagning i ett pyttelitet hus mitt bland stora våningshus. Att det in på en liten liten väg insprängt mellan affärer, små restauranger och bostadshus ligger ett ganska stort sjukhus. Att jag fortfarande kan hitta små nya vägar och gångar här i Baga och Calangute trots att det är ett så litet ställe. Jag tycker att det är underbart och jag kommer att sakna det.

Vägen in till tandläkaren

Lilla huset som tandläkaren har sin mottagning i.

Väntrummet

Ännu en dag till ända

Ljumma vindar omfamnar mig och lurar mig till att tro att jag får stanna i detta ögonblick för alltid. Solen lyser starkt de sista minuterna innan natten tar sin början och allt färgas rosa för en kort stund innan natten tar vid och himlen blir svart. En man sitter i strandkanten, precis där land och vatten möts. Han sitter i lotusställning med blicken vänd mot horisonten. Runt omkring honom leker barn, par vandrar i vattenbrynet och trötta hundar vilar i sanden. En ung man säljer chai till två äldre herrar och jag undrar om han kommer att stanna till där jag sitter. Kvinnorna som säljer frukt är nu på väg hem och går med fruktkorgarna väl balanserade på huvudet. Medan jag dricker mitt chai och äter min samosa betraktar jag oljefartygen långt ute till havs. Dygnet runt ligger de där och pumpar upp moder jords resurser för att tillfredsställa vårt konsumtionsbehov. Likväl förvandlas de till vackra ljusstatyer när mörkret lagt sig. Mitt chai är utdrucket och solen börjar sakta måla världen ännu en gång. Den ljumma vinden börjar nu bli kylig och jag reser mig för att gå hem. Mannen i lotusställning sitter kvar med vågorna som sakta rullar in omkring honom. Ännu en dag är till ända här i mitt paradis.

Skulle vilja stoppa tiden

Efter att ha matat katten, som nu blivit två katter, med färsk makrill, druckit chai och ätit några Parle G bör jag nog fundera på att ta tag i dagen. Jag börjar inse att det snart har gått en månad och att det snart är dags att lämna Goa. Är så mycket som jag skulle vilja göra här, men tiden börjar ta slut. Förstår inte varför tiden ska behöva rusa fram så väldans fort. Har i vilket fall som helst skrivit en lista på saker som jag behöver göra innan denna veckan är slut. Får väl se hur mycket som jag hinner med. I dag försöker jag samla mod för att besöka tandläkaren och i alla fall boka en tid. Hatar att gå till tandläkaren, men här behöver jag bara betala 100:- för det som i Sverige skulle kostat över 1000:- så tja, tycker väl att det är värt besväret. Imorgon får det bli en sista tur till Anjuna market för att inhandla lite av det som ska handlas i Goa. Sen Mapusa någon dag för att handla lite husgeråd, lite nagelpärlor och kanske nån tygbit eller två....men bara kanske. Skulle vilja klämma in en tur till vattenfallen och en krokodilsafari också men är tveksam om det funkar. Nästa vecka är det dags att åka vidare till Pune, ska blir härligt det också. Ser fram emot att besöka sjukhuset för lite ayurvediska behandlingar, hoppas att de kan få ordning på det som läkare i Sverige inte lyckas fixa. Nähä...dags att börja på dagens sysslor...

Så här bor jag, i en liten lägenhet i detta bostadsområdet

Här är den lilla lägenheten....

...som består av ett rum och kök.

Här är katten som varje förmiddag sitter i köksfönstret och högljutt pockar på uppmärksamhet och vill ha fisk.

Man kan önska sig......att få tillbringa lite mer tid på de platser man älskar

I väntan på maten...

En kines med paraply, två tibetaner varav en med en filt om ryggen. En utländsk kvinna i 50-års åldern med en kingfisher och ett paket cigaretter. Hon sitter ensam vid sitt bord, precis som jag, och tittar ut över vägen framför restaurangen. Taxibilar, motorcyklar och en och annan cykel far förbi i en strid ström. Indiska turister i linne och korta shorts betraktade av en svensk turist i salwar kamez. Jag dricker min fresh lime soda, denna gången otroligt nog med lagom mängd socker. Brukar alltid vara för sött även om man beställer med lite socker.
Jag betraktar försäljarna som omgärdar restaurangen jag sitter på. En inspekterar sitt bord, rättar till en sak eller två, i avvaktan på att någon turist ska komma förbi. Två sitter på varsin stol och pratar. En man, troligtvis från kashmir, lägger sjalarna tillrätta och ser till så att kryddhögarna ser ut precis som de gör i alla turistbrochyrer. Allt detta medan restaurangen spelar en b-variant av Lady in red som bakgrundsmusik. Buddahfigurer, vattenpipor, sjalar, solglasögon, kryddor, väskor, överkast, tändare i olika exklusiva utföranden, rökelse, ryggsäckar och bagar av kända märken, sandaler, små souvenirer, shorts, fotbollar och bikinis är bara några av sakerna som finns till salu inom en radie av 10 meter från där jag sitter och väntar på min gobi masala. Tvärs över gatan ligger de affärerna som faktiskt har en affär man kan gå in i, eller tja nästan i alla fall, de är i genomsnitt på ca 15-20 kvm, bortsett från några större. Vägen, som jag går nästan varje dag, kantas av optiker, spritbutiker, resebyråer, en och annan supermarket, några apotek, uttagsautomater, tandläkare, tvättservice, restauranger och massvis av ställen där du kan köpa mobiltelefon/ladda kontantkort. Man kan ju då ifrågasätta varför jag då har så svårt att få något köpt. Kanske är utbudet så enormt att det blir svårt att välja? Kanske har jag blivit snål och kräsen i jakt på den perfekta affären? Kanske är det precis som när man lagar mat - att när man väl har stått och lagat och tittat på maten i en timme så är man redan mätt när det är dags att äta?

Till höger om restaurangen där jag sitter. Märk den sömniga kvinnan längst bak i bild, mysig tant, köpte 3 väskor av henne tidigare i veckan.

På restaurangen till höger, under den gula skylten där det står Café, sitter jag ofta och dricker fresh lime soda och äter gobi masala :) Ovanför ligger Café coffe day, där jag gärna dricker en alkoholfri irish coffe :)

Lata dagar

Har varit några lata dagar, men trots det fått lite gjort. Har bland annat hittat ett bra hotell för de resor som jag arrangerar, beställt smycken till mormor, hämtat mina kläder och varit i Vagator. Är så skönt att bara ta dagarna som de kommer, nackdelen är dock att jag vaknar för sent och äter frukost när alla andra äter lunch, med andra ord är det som vanligt :)
Har också kommit på att lassi är väldigt väldigt gott! En yoghurtbaserad dryck, lite lik milkshake, går att få med frukt i. Helt underbart att dricka varma dagar i solen.

Inte bara jag som tycker det är skönt att vila en stund

Fler än turisterna som uppskattar ett bad

En tjur, en buddah och så jag :)
Figurerna är i en stor sten och sägs vara gjorda av vattnet.

Tyckte att detta hotellet var väldigt bra, fina rum, lugnt, nära stranden...allt man kan önska sig

Magiska minuter

Varje dag avslutas med 30 magiska minuter, minuterna precis efter solnedgången. Under ungefär en halvtimme är världen tonad i rosa. Man skulle kunna tro att det bästa är att sitta på stranden, men jag föredrar nog att befinna mig åkandes på en vespa. Med dupattan (sjalen) vajandes i vinden kan jag i lagom fart se hur landskapet går från ljust rosa till svart natt. Längs vägen tänds eldar och dagens sopor går bokstavligen upp i rök. Fladdermöss och fåglar flyger bland palmerna. Det är 30 vilsamma minuter, det känns som allt stannar upp för en liten stund. En perfekt stund för eftertanke och reflektion, ett skönt avbrott från det annars ganska högljudda och livliga Baga och Calangute.

Indisk mage

Har nog fått "indisk mage", nej inte någon turistdiarré, utan snarare tvärt om. Generellt sett äter indier stora volymer mat jämför med svenskar. Tog någon vecka, men nu kan även jag smälla i mig en hel tahli. Hade ju tänkt att jag kanske kunde gå ner nåt kilo med tanke på alla strandpromenader, all frukt och nyttiga kryddor i maten. Tror nog snarare att jag kommer att gå upp i stället. Var på en strandresturang igår och åt räkor, men fick beställa in en portion mushroom mutter (champinjoner och gröna ärtor) också eftersom det var så lite mat. Lite mat var det kanske inte, men den var turistanpassad och efter alla luncher och middagar på Sagar, som inte är anpassad till utländska turister utan indiska, så blev jag inte mätt. Kilon hit eller dit kan kvitta, maten är underbar och det är fantastiskt att kunna gå ut och äta god vegetarisk mat. Vilket knappt inte är möjligt hemma, blir ofta fisk eller skaldjur om man inte vill äta sallad. Så jag njuter av gobi masala, paneer tikka masala, gobi mutter, tahli, masala dosa, lassi och allt annat gott som finns att äta här.



Baingan bharta och garlic naan
(aubergine utan sås med vitlöksbröd bakat i lerugn)



Masala omelett med pao och chips
(Frukost: omelett med grön chilli, tomat, lök och indisk fralla)

En ganska vanlig dag

Efter vanliga morgonbestyr gick jag för att hämta tvätten som jag lämnat in för någon dag sedan. Fick en nystruken liten paket inslagen i tidningspapper. Med mitt paket under armen vandrade jag vidare för att köpa mjölk. När alla ärenden var uträttade gick jag hemåt för att koka chai. Varje god morgon inkluderar minst en kopp chai. Ägnade sedan lite tid åt att fundera på varför i hela världen man paketerar färsk mjölk i plastpåsar här. För mig är det väldigt ovant och ganska bökigt, så mjölken hamnade tillslut i en petflaska (vet av erfarenhet att 60% av mjölken annars hamnar överallt men inte i grytan när man ska ha mjölk i sitt te nästa gång)

Tvätten är tvättad, struken och klar. Bara att packa upp!

Masala chai ska kokas på gasspis för att bli riktigt bra :)

Mjölken nu överflyttad från påse till flaska :)

Sitter nu här och försöker komma på vad jag ska göra med resten av dagen. Borde nog ge mig ut på smyckejakt. Hittade ett fint smycke till mormor men som vanligt är det inte så enkelt att shoppa här så det blev inget köpt just då. Borde skicka ett födelsedagspaket inom snarast om lilla mormor ska få det i tid till sin bemärkelsedag. Får väl se hur det går... haha

Har haft ganska softa dagar, åkt runt lite, varit i Anjuna och Candolim. Provade glasögon i en butik i Candolim och hittade ett par grymt fina och billiga bågar...men...det var det sista paret och skalmen var lite spräckt...shopping är verkligen inte min grej! Har i alla fall lyckats köpa ett par meditationsklockor till Cin och en liten strandväska till mig så tja...något går ju vägen iaf.

Barn som badar i Baga river

Baga end

Baga river

Ko i Anjuna :)

Solnedgången i Anjuna

Anjuna beach

Anjuna beach

Denna bilden är tagen direkt efter den ovan, var bara att sänka kameran lite. Indien är verkligen kontrasternas land.

Fiskmarknaden i Calangute.

"Riktiga" Indien?

Efter att ha vaknat hyfsat tidigt, druckit chai, ätit omelett till frukost, druckit mer chai och ätit ett äpple kan jag inte släppa frågan om det riktiga Indien. Är ofta inne och läser på forumet på indien.nu och läste en tråd om just detta igår. Många hävdar att Goa inte är vad man kallar det "riktiga" Indien. Men vad är då det riktiga Indien? Finns det något specifikt som måste uppfyllas för att det ska vara på riktigt? Indien är ett enormt stort land och skillnaderna är stora från del till del. I Goa är de flesta kristna och intaget av alkohol är stort. Man äter de flesta sorters kött och antalet turister här är stort. Men här finns, precis som på andra ställen i landet, också muslimer, hinduer och buddhister. Goa är mångkulturellt och ganska lössläppt. Men å andra sidan är Mumbai det också. Mumbai är en myllrande storstad och väldigt influerad av västerländskt tänk. Du ser oftare tjejer som bär jeans och linne/t-shirt än sari och salwar kamez, i alla fall i den yngre generationen. Pratade senast igår med en tjej från Mumbai som sa att salwar kamez inte är så vanligt bland unga och att de mer och mer lämnar den traditionella livsstilen.
Att lära känna Indien och dess hela komplexa nät av olika kulturer tar nog mer än en livstid. För varje gång jag är här blir jag snarare mer förvirrad än klok på detta landet. Men just att det är så komplext och mångfasetterat gör att jag vill lära mig mer, se fler delar, kunna språket, höra vad människorna pratar om, förstå hur de tänker. För jag tror att det är så man lär känna ett land, genom dess befolkning. Och befolkningen finns här med, i Goa, precis just här där jag sitter nu. Om jag lyfter blicken från datorn så ser jag en indisk kvinna som plockar in tvätt, en man som precis varit och fyllt på en gascylinder och jag hör röster från lägenheten där grannen från Mumbai bor. Jag tror inte att det finns något riktigt Indien, lika lite som det finns något riktigt Sverige. Befolkningen skapar tillsammans sitt land och när de flyttar tar de en del av det med sig. Eftersom folk flyttar mer nu så finns en liten del av alla länder överallt. Vill du se kvinnor i sari behöver du inte åka hit, det räcker att du går ut i Älmhult en hyfsat varm förmiddag så ser du kvinnor i traditionell indisk klädnad. Vill du lära känna Indien så börja prata med just den kvinnan. Hon kommer säkerligen glatt att ge dig sin bild av sitt land. Nästa person du frågar kommer kanske från en annan del av landet och då kommer du att få en annan bild.
Det "riktiga" Indien existerar bara i turisters sinne, i deras sinne som gärna vill se sig som något förmer än andra som vill visa upp att de är annorlunda och något annat än vad de i själva verket är. Jag tänker nu släppa tanken om det "riktiga" Indien och uppleva, njuta och ta till mig det som är just där jag är för stunden. Just nu är jag i Goa och ja, trots att det är ett turistparadis, så är det helt underbart. För jag älskar myllret, jag älskar färgerna, jag älskar värmen och ja jag kommer att åka härifrån för jag vet att det finns så mycket mer av detta landet som jag vill se och uppleva.

"Uncle, what I do? - Adjust!"

Även om Indien är mitt paradis så är det nog så att jag måste anpassa mig för att lära mig tycka om vissa saker. En av dessa sakerna är shopping. Har varit i Mapusa idag igen för att köpa lite mer kläder. I Mapusa finns massor av små små butiker och en stor marknad. Finns klädbutiker i varje hörn så man tycker kanske att det skulle vara ganska snabbt avklarat att köpa tyg till 3 salwar kamez. Men nej - det tar ett par timmar, minst. Först går jag in i samma affär som jag handlat i tidigare. Jag säger att jag vill ha något i lila eller rosa och han börjar plocka fram. Jag tycker ju att det logiska vore att plocka fram de färger jag bett om, men nej, det är inte logiskt här. Så pojken i butiken tar fram alla andra färger. När jag väl hittat ett jättefint tyg visar det sig vid närmare granskning vara smutsigt och lite trasigt, naturligtvis finns det bara det exemplaret. Så proceduren börjar om. Hittar två bra tyg men får bara ett ok pris på det ena. De ber mig komma tillbaka senare för att ägaren är på lunch. Så jag går och äter jag med. Väl tillbaka får jag ändå inte nåt bra pris så det fina tyget fick han behålla. Går till ytterligare två, tre affärer och upprepar samma sak som tidigare. Och till slut, ohyggligt trött, sätter jag mig på bussen tillbaka med tre påsar med tyg och jag har ingen aning om vad jag köpt. I vilket fall som helst så är de nu inlämnade hos min sömmerska så jag får se hur det blir nästa måndag. En sak är i alla fall säker, tänker inte åka och handla tyg i Mapusa igen på ett tag :)

Åka buss

Åker ganska mycket lokalbuss här. Billigt, trångt, varmt, högljutt, men så mysigt ändå. Det tar sin lilla tid att ta sig fram för bussen kör inte så fort och stannar ofta. Men då hinner man titta på landskapet utanför. (Om man nu var först på bussen och fick en sittplats vid fönstret vill säga) Jag har åkt sträckan Calangute-Mapusa ett antal gånger, minst 10 ggr bara denna resan, men jag blir lika fascinerad varje gång. Landskapet är så vackert. Utanför fönstret passerar stora fält med betande kor och lekande hundar, små små hus med lekande barn utanför, män som sitter på huk längs vägen och dricker chai, stora reklamskyltar, vajjande kokspalmer, pyttesmå affärer, stora butiker, kyrkor, tempel, skräphögar och ett och annat hotell.
Visst är här skitigt och visst ligger här kobajs lite överallt men allt det andra överväger. På något konstigt sätt blir petflaskor och gamla kexpaket en del av allt det andra. Precis som allt tutande och män som frenetiskt skriker ortsnamn utanför bussarna vid busshållsplatsen. Det är en del av det som är Indien och jag vet inte om jag skulle älska det lika mycket om gatorna var städade och det var tyst vid busshållsplatsen.

I bussen på väg till Mapusa, inte så mycket folk på denna resan :)

Bagaróad

Turistar lite

De senaste dagarna har jag tillbringat med Majsan, Caroline och Harriet. Har varit härliga dagar med massor av skratt och utflykter. Igår tog vi båten till Anjuna fleemarket och sen direkt till Saligao för Ayurvediska behandlingar. 2,5 timme senare var det fyra avslappnade och oljiga damer som tog taxi för att äta lite. Hade sen en lugn kväll på balkongen. I morse åkte vi till Spicegarden och sen var det tyvärr dags för dem att åka tillbaka till Kolva.
Imorgon skall jag träffa Yvonne och hennes grupp samt träffa Jyostna innan hon åker. Ska även hämta min dress hos sömmerska samt ta en tur till Mapusa. Får väl se vad jag orkar med :)
Nu är det dags att sova..


 Kvinna som äter chenna på marknaden i Anjuna



Kryddor på Anjuna market

Både skor och vacker utsikt på marknaden

Elefant på Spicegarden



I den här maskinen gör man chashew orac och feni (lokal sprit gjord på chashewnötens frukt)



Man som rullar cigaretter av bananblad

Guiden berättar om och visar kardemummaplantan

Så här ser gurkmeja ut innan den hamnar i påse :)

Kanelträd (Bladen på trädet blir lagerblad och barken kanel)

 Peppar, först grönpeppar, sen rödpeppar och till sist blir den svartpeppar, allt från samma planta

Annanasplanta

Här växer vanilj

Efter rundturen serveras härlig lunch

Liten orm i vattnet. Första ormen jag sett i Indien.

Många fina fåglar fanns det med runt om Spicegarden

Bron över till Spicegarden

Bäste uncle körde oss till och från Spicegarden. Han är alltid lika trevlig och tålmodig :)