Åka buss

Åker ganska mycket lokalbuss här. Billigt, trångt, varmt, högljutt, men så mysigt ändå. Det tar sin lilla tid att ta sig fram för bussen kör inte så fort och stannar ofta. Men då hinner man titta på landskapet utanför. (Om man nu var först på bussen och fick en sittplats vid fönstret vill säga) Jag har åkt sträckan Calangute-Mapusa ett antal gånger, minst 10 ggr bara denna resan, men jag blir lika fascinerad varje gång. Landskapet är så vackert. Utanför fönstret passerar stora fält med betande kor och lekande hundar, små små hus med lekande barn utanför, män som sitter på huk längs vägen och dricker chai, stora reklamskyltar, vajjande kokspalmer, pyttesmå affärer, stora butiker, kyrkor, tempel, skräphögar och ett och annat hotell.
Visst är här skitigt och visst ligger här kobajs lite överallt men allt det andra överväger. På något konstigt sätt blir petflaskor och gamla kexpaket en del av allt det andra. Precis som allt tutande och män som frenetiskt skriker ortsnamn utanför bussarna vid busshållsplatsen. Det är en del av det som är Indien och jag vet inte om jag skulle älska det lika mycket om gatorna var städade och det var tyst vid busshållsplatsen.

I bussen på väg till Mapusa, inte så mycket folk på denna resan :)

Bagaróad